Kategori: Uncategorized

Jag väljer tystnaden, för i sorlet som är är det ändå ingen som hör mig……

Om några veckor är det val igen, och 4 år har gått fort…och jag tror aldrig jag har varit så uppgiven som nu, och det här är anledningen.

Jag har växt upp i en familj i en liten kommun, där nästan alla var Socialdemokrater, och fostrats att vara artig, säga hej när man möter människor och det har jag fått från mina föräldrar som jobbat både fackligt och inom handel och service…och bäst var väl det, då många kände igen grabben Sääf genom mina föräldrar. Rykten på byn spreds fort och jag minns att jag en gång kom till jobbet och mor frågade mig om jag var tillsammans med M, och det var innan jag ens visste om det själv… =)

Så, jag växte upp med de socialdemokratiska värderingarna och man pratade redan då om att man skulle satsa på Vård, Skola och Omsorg om de äldre..

Vanliga slogans var – Alla skall med (2004-2008), Trygghet för hemmet (1940), Gärna medalj, men först en rejäl pension (1957), Framtidspartiet (2012) och Ett Bättre Sverige (2014) och så nu – 8 år senare – Sverige kan bättre….

Så från Ett bättre Sverige för 8 år sedan till Sverige kan bättre……ja, ni hör ju….och ärligt talat, vad har blivit bättre sedan 2014? Inte mycket, va? Och vi kan inte skylla på kriget i Ukraina…eller Putin.

Nåja, under många år så jobbade jag i ett litet företag, med drivna Entreprenörer och följde deras kamp för att driva sitt företag och insåg att S gjorde inte mycket för att underlätta företagande…och efter några år på ett större företag så blev jag själv företagare och blev engagerad inom just organisationen Företagarna. En otroligt viktig organisation, som kämpar för att förbättra villkoren för just företagaren.

Visste du att de senaste 20 åren så har 4 av 5 jobb skapats i just små och medelstora företag…inte inom statliga verk eller organisationer, eller ens inom de stora företagen, utan i de små och medelstora. Du borde ha hört talas om sloganen #4av5jobb som många politiker faktiskt använder sig av titt som tätt…

Om man skulle göra det enklare, och mer lönsamt att driva företag och att anställa nya, så skulle många fler våga ta steget och utveckla sina företag och många fler skulle få ett jobb att gå till, om det inte vore så att vi har en enorm kompetensbrist på kvalificerad personal….

Det får mig osökt att fundera på hur det skall gå till att hitta personal till alla de jobb som man lovar skall skapas i den ”gröna omställningen”, när det finns tusentals jobb i storstäderna som är relativt enkla, men som inte går att fylla….men de 700,000 ( jag vet, ett omdiskuterat antal) som idag lever i Sverige på skattebetalarnas bekostnad, kanske bara väntar in ett bättre betalt jobb? Eller de människor som beskrivs ingå i en ”sysselsättning” bara de utför 1 timmes betalt arbete i veckan!
( Japp 1 timme och du klassas som sysselsatt)

Nåväl, jag insåg snart att S, inte har den drivkraften som behövs för att förändra till det bättre för företagarna, de såg bara den lilla klick som tjänade riktigt bra med pengar och som de idag använder som slagpåse för att påstå att det är deras fel att vi har utanförskap och kriminalitet…de såg inte alla de småföretagare som sliter hårt, och i de flesta fall jobbar mycket mer än 40 timmar i veckan, och om man slår ut det har väldigt låg timpenning för sitt jobb. De som tar risken med anställda, och som när det blir tufft avstår sin egen lön för att kunna betala lön till de anställda….som rycker in när personal är sjuka, och som sitter på helger och kvällar med bokföringen och marknadsplaner……ni anar inte hur många som faktiskt har det så…

Nä, det förstår inte S, så då fick man omvärdera sina tankar och lutade mer åt det borgerliga blocket, som såg värdet av det personliga engagemanget och ville att det skulle löna sig att vara hårt arbetande entreprenör.

Idag när jag tog en promenad, så tänkte jag på att om jag inte tittade på tv, läste tidningar eller aktivt sökte nyheter och information, så skulle jag ju inte ha en aning om alla skjutningar, om alla de förnedringsrån som sker, om krisen i skolan, vården och inom rättsväsendet. Jag skulle inte veta att vi haft en invandring på närmare 100,000 uppehållstillstånd om året, och att det redan i år delats ut närmare 100,000 uppehållstillstånd och då är inte augusti ens slut.
Jag skulle inte veta om att elpriserna är sjukt höga och att vi eldar olja i stora mängder för att kompensera i södra Sverige….och att det gör Märta Stenevi rasande, men hon förstår fortfarande inte att hon är problemet.
Jag skulle inte veta att Morgan Johansson inte tar det minsta ansvar för den katastrofala utveckling som skett under hans ledning på justitiedepartementet utan skyller på samhället. (Varför har vi ens honom där)? #avsättmogge

Jag skulle titta upp på himlen och se flygen fara förbi och tycka livet är toppen.
Då inser jag att otroligt många människor är just så, de lullar runt och skrollar lite snapchat och ticktock och tycker livet leker…och har egentligen ingen större koll….tills de själva blir rånade eller bestulna på en katalysator. Eller råkar vara på ett köpcenter när någon blir ihjälskjuten brutalt! Eller snart, får en elräkning som chockar dem.

Jag skall berätta om 2 saker som jag snappade upp enbart denna vecka:

1. En anställd inom vården som jag pratar med, utrycker att hon är trött på sitt jobb och vill egentligen byta. Man är för lite folk och det finns inga att anställa och fortsätter med att beskriva de nya som kommer ut och skall börja efter skolan. De tål inte att bli tillsagda – för då blir de ”kränkta” och det slutar ofta med att de inte kommer tillbaka till jobbat efter några dagar. Eller så är de på plats, men vill egentligen inte jobba, de ÄR utan att de GÖR..för de är fruktansvärt bekväma….
2. En bekant vars son skadats i en bilkrash och har problem med balans och huvudvärk fortfarande efter några veckor – de besöker vårdcentralen, där man konstaterar en ”knäck” i rygg/nacke, som innebär att han bör undvika vara med på gymnastiken under hösten och bör gå på sjukgymnastik. Men man kan inte erbjuda någon tid förens tidigast i december, varav min bekante uttrycker – det kan vi väl inte vänta på, vi måste hitta ett privat alternativ, vilket de gjorde och har fått tid redan nästa vecka….

Varför har vi inte folk att anställa och varför fungerar inte vården?
Trots alla satsningar ända sedan jag fick rösta första gången, tills nu…och nu är det värre än på lång tid. Ja, vi får mycket i vården för våra skattepengar, men nja, med ett av världens högsta skattetryck, så borde det fungera betydligt bättre…men jag hörde att i en region har de fler chefer än sängplatser…det du!

Min analys?
Den enorma befolkningsökningen har gjort att de som kommit (de motsvara ett helt nytt Stockholm) inte har möjliggjort att vi hunnit med att växa med alla de samhälleliga funktioner som krävs i en storstad som motsvarar Stockholm. Det går åt lärare, läkare, sköterskor, poliser, och allt annat, och det har varit omöjligt att hänga med och det gör att antalet människor som utnyttjar dessa funktioner vida överstiger kapaciteten hos dem som skall utföra uppdraget….det är som på en stor konsert, där köerna är långa till de få bajamajorna….det är för lite bajamajor, trots att du betalat skitmycket för din biljett….du fattar va?

Så, slutligen:
När jag nu åker runt på stan och ser alla valaffischer så slår det mig att de är lika irriterande som reklamen i TV4.
De lovar lika fantastiska resultat som Cellit bang (eller vad det heter) och detta rosa tvättpulver som om du bara köper det så kommer du bli av med alla fläckar på en gång. Alla problem löser sig bara de får din röst!
Ska man gå på affischerna, så kan man ju lägga sin röst på vilket parti som helst, de ska alla göra Sverige bra igen (Äntligen). Även S, skall försöka igen, bara de får 4 nya år, så kan de göra allt bättre….alla vi andramåste bara bidra liiiiite mer…..

Men rent krasst, så får man ju istället titta på vad de har skapat – det enda man kan gå på är resultat.

Vi har kris i hela välfärdskedjan. Skolan, vården, energi, rättssystemet, kriminalitet, migration, integration och inte minst vården av våra sjuka och gamla..

Så, om dagens regering vore ett företag som du får dina tjänster av, skulle du fortsatt ge dem dina pengar och förnya ditt abonnemang?
Går du på flashiga valfloskler, eller på redovisat resultat?

Gör en analys, och ta ett klokt val, baserat på fakta och inte känsla, för detta med att gå på känsla har satt oss i den skiten som vi nu befinner oss i, med bla skenande elpriser!

Våga tänk till, och använd ditt riktiga förnuft!

Vi hörs igen efter valet!

Taget från flödet och skrivet av Carl-Oskar Bolin, men är en viktig text och bör delas! Jag lägger inte så mycket viktigare vid att det är ett inlägga av en Moderat, utan det är det han säger som är det viktiga.

___________________________________________________________________________

Därför har Ulf Kristersson rätt och avlatspoliserna fel.

Häromdagen gjorde Ulf Kristersson läsvärd intervju i DN om den framtida klimatpolitiken. Kampen om vem som kunnat uppbringa mest ilska över intervjun har varit hård mellan vänstertwitter och förment liberala ledarsidor lutande åt C. Varför? Därför att Kristersson inte ställer upp på den i delar av samhället förhärskande dogmen om att klimatfrågan handlar om personlig självspäkning.

Just av detta uppenbara skäl har Ulf Kristersson förutsättningar att bli den statsminister som får Sverige att minska sina klimatutsläpp, eftersom han börjar i rätt ände. Inget samhälle kommer nämligen lyckas med sin omställning om det inte finns stöd för den bland befolkningen.

Rätt ände i sammanhanget är att skapa förutsättningar för människor att fortsätta leva sina liv, med samma friheter och möjligheter som tidigare, fast utan att släppa ut koldioxid i någon större omfattning. Det är alltså inte genom att staten driver människor i fattigdom och påbjuder skam som avlat till den som inte ger upp sin tidigare livsföring som man lyckas med klimatomställning. Inget land eller regering har kommit närmare målet med dessa utgångspunkter. Däremot blir delar av miljörörelsen allt mer auktoritär i sin orientering eftersom man dragit slutsatsen att människor istället ska tvingas inrätta sig i en ny livsföring.

I grunden handlar klimatutsläppen om en enda sak. Energi. Det är naturligtvis tråkigt för alla som vill att det mer ska handla om en livsstil där man kan skilja goda människor som bryr sig, från de lite sämre människorna som inte vill eller kan bry sig på samma sätt. Allt i inramningen av den analkande apokalypsen, för att verkligen utmåla den sistnämnda kategorin som särskilt klandervärd.

Allt kokar dock ner till frågan om den energi vi använder släpper ut koldioxid som biprodukt. Svaret på den frågan har i huvudsak sedan den industriella revolutionen varit ja. Den energi vi tillgängliggjort oss under de senaste 200 åren har i ökande omfattning kommit från fossila källor. Innan man rakt av förbannar denna utveckling bör man vara medveten om att denna energianvändning varit en grundläggande förutsättning för precis all ökad mänsklig levnadsstandard. Inga cancermediciner, hörapparater, bilar, iphones, ingenting hade funnits utan den radikalt ökade energianvändning människan lyckats tillgodogöra sig sedan den industriella revolutionen tog fart. Det är förmågan att använda tillförd energi som gjort att vi kunnat göra den resa ingen annan art på Jorden har genomfört.

Är vi då dömda att gå under i våra egna koldioxidutsläpp? Svar nej, eftersom människans tekniska landvinningar tillgängliggjort oss andra energikällor längs vägen. Här blottläggs dock den verkliga sklijelinjen i klimatdebatten. Å ena sidan, de röster som vill att vi ska nå målen med hjälp av energisvält, personlig underkastelse och en radikalt sänkt levnadsstandard. Å andra sidan, vi som ser att energianvändning är en förutsättning för att upprätthålla det välstånd varje människa i västvärlden tar för given. Den förstnämnda sidan förbannar kärnkraften eftersom det idag är det primära kraftslag som på bred front kommer kunna låta oss nå målen utan att människor markant förändrar sin livsföring, eller behöver lägga en väsentligt större andel av sin disponibla inkomst på sin energikonsumtion.

Helt plötsligt försvinner hela caset för de som vill att vi ska skämmas för det mesta av vår nuvarande livsföring – eftersom den till mycket stor del kan elektrifieras och därmed fortgå utan stora utsläpp utan att radikalt behöva förändras.

För att förstå varför kärnkraften är det vettigt skalbara alternativet för att minska koldioxidutsläppen måste man ha perspektiven och storheterna klara för sig.

1 Kg kol innehåller ca 7-8 kWh energi.

1 kg olja innehåller ca 12-13 kWh energi.

1kg anrikat uran 235 innehåller ca 24 miljoner kWh energi.

Det innebär alltså att ett kilo kärnbränsle innehåller 2-3 miljoner gånger mer energi än motsvarande vikt av olja respektive kol.

Det skvallrar om vilka enorma mängder fossila bränslen och därmed utsläpp som ett fåtal kärnkraftverk kan utradera – om bara den politiska viljan finns.

För att sätta det i ett aktuellt perspektiv. Tyskland har försökt genomföra sin klimatomställning genom att lägga ner kärnkraft och satsa på sol och vind istället. Förutom att dessa kraftslag i jämförelse med kärnkraften är extremt ytineffektiva bär de den stora nedsidan av att inte vara tillgängliga på beställning. Det har inneburit att det tyska beroendet av fossil elproduktion så snart inte vädret kan leverera användarnas elbehov varit fortsatt stort. Nu har man, tillsammans med resten av Europa fått erfara den andra nedsidan av sin energiomställning, nämligen beroendet av Ryssland. I panik startar man därför gamla kolkraftverk med installerad effekt motsvarande lite drygt all den kärnkraft Sverige en gång hade i våra 12 reaktorer, men också motsvarande den installerade kärnkraftseffekt Tyskland själva hade kvar så sent som 2016.

Bara i år kommer de extra kolkraftverk Tyskland startar, som man inte hade behövt starta om man hade haft sin kärnkraft kvar, motsvara utsläppen av 4 års svensk biltrafik, eller om man så vill 47 miljoner dieselbilar som kör 1200 mil på ett år. Ändå vill de partier i Sverige som hyllat den tyska energipolitiska resan att dieseln i Sverige gärna ska få bli ännu lite dyrare för klimatets skull. Tydligare än så kan det inte visas att det för dessa partier inte är de globala utsläppen som står i centrum, utan viljan att sätta sig på enskilda människors livsföring.

Häromdagen sa Centerpartiets kärnkraftsmotståndare nr. 1 Rickard Nordin att kärnkraften bara är en affisch för de partier som saknar klimatpolitik i övrigt. Att Sverige, sedan nedläggningen av Ringhals 1 & 2 eldat mer olja i karlshamnsverket under 2021 än under de 10 föregående åren tillsammans verkar vara ett sakförhållande Nordin väljer att bortse från, liksom det faktum att verken kunde förse mer än motsvarande hela Skåne med fossilfri el. Såhär kommer det att fortsätta låta i debatten, därför att det finns en mycket stor schattering som vill att klimatfrågan ska handla om personlig uppoffring snarare än om möjligheten att med hjälp av kärnkraft skapa ett utsläppsfritt samhälle där folk kan leva sina liv som vanligt.

För första gången kan Sverige få en statsminister som på allvar minskar Sveriges utsläpp samtidigt som vi gör upp med den ordning där människor förväntas gå och känna en latent ångest och skam över sin helt vanliga livsföring.

Trädet som knäcks

En månad sedan
För snart 1 månad sedan lämnade jag in Ylva på ett boende för personer med demens/Alzheimer. Det svåraste jag någonsin gjort..

Det som var en stor förändring i vårt liv börjar för oss båda bli det nya normala. Hur normalt det nu kan bli. Ylva har börjat anpassa sig och ser nog boendet som hennes nya plats, även om hon säger att hon vill åka hem ibland, men det gjorde hon även när hon bodde hemma hos mig, så vart hem är, vet vi nog inte riktigt.

Dåligt samvete
Att lämna henne, gav mig dåligt samvete och man funderade på om man var vek och gav upp för tidigt. Att man svek och det var kämpigt att bara åka förbi utanför de första dagarna och se huset.

Det var väldigt jobbigt att leva med det och att ha Ylva hemma, jag måste erkänna det, det fanns inte tid för något annat, och att vara hemifrån och lämna henne ensam, var också ett stressmoment.

Men samtidigt var det befriande att åka till jobbet, att bara vara tvungen att tänka på vad jag hade att göra där, det blev ju ett andningshål.

När man nu slappnar av och vet att Ylva har det bra på boendet så är det som om man hamnat utanför den bubbla man levt i i så många år, där man ”stängt in” det som händer. Man var i bubblan och det fanns inget alternativ.

Nu är man helt plötsligt utanför bubblan och ser in i den och blir medveten om hur tragiskt det är. När man ser det från utsidan så blir det verkligt på ett helt annat sätt. Det brutala är där inne i ballongen och grinar åt en.

Det gör det jobbigare på sitt sätt. Det är svårare att hålla sorgen inom sig. Svårare att stänga allt inne…man vet ju att hon aldrig kommer att komma ut därifrån.

Mår mycket bättre. 
Ja, men så är det faktiskt. Det är helt uppenbart att den stress som jag haft har fått mig att må väldigt konstigt under lång tid. Dubbla hjärtslag, yrsel och obehag på flera olika sätt har nu efter några veckor lagt sig avsevärt. Stressen har ersatts av en annan typ av sorg. Men så vet jag att Ylva har det bra, jag ser att hon trivs, men också hur glad hon blir när jag eller barnen tittar in på besök. Det svåra är avskedet, där vi får hitta på någon avledande manöver med personalen, och helt enkelt bara smita ut. Lite som man gjorde när man lämnade barnen på dagis när de var små.

Samtidigt finns nu möjligheten att umgås med barnen och träffas på helt andra villkor. Vi kan hitta på helt andra saker än vad vi kunde innan Ylva flyttade. Då handlade det om att de kom hem och åt eller fikade, inte så mycket mer. 
Att kunna träffa barnen på helt andra villkor ger en förnyad stor glädje! 

Muntras upp
För någon vecka sedan så kände jag att jag behöver muntras upp, och tänker att varför inte gå på en konsert. Det blir kanon. Vad finns – Melissa Horn i Söderköping – perfekt,  det bokar vi! 

Ärligt, om man ska muntras upp…..så skall man inte gå inte på Melissa Horn. 

Mer melankoliskt kan man inte få. 😳 Hon sjunger ju jättebra och en del låtar är fantastiska, men – mä, inte blir man munter. Hon sa det till och med till publiken

-”Ni har alla haft dåliga perioder i ert liv, annars skulle ni inte gå på min konsert!” 

Haha, där var jag och åkte hem – nåja, lite mer munter var jag ändå.

Så, för att avsluta – med varför jag skrev om trädet som knäcks.

Livet utanför bubblan, får en att se saker ur en helt annan synvinkel än tidigare och häromdagen gick jag en promenad i skogen som vi ofta brukar gå, och när jag passerar den här gläntan med träden så ser jag att ett av träden är på väg att falla.
Min lilla hjärna ser då helt plötsligt att detta är Ylva. Ylva är där mellan alla ståtliga träd, som står rakryggade och njuter av solen, medans Ylva är på väg att knäckas, hon är trädet som snart är på väg att slå i marken och som aldrig kommer att resa sig igen.

Nu kommer jag att välja att se det som om Ylva är på väg att göra en volt, en hjulning eller en flick-flack istället, för att det skall bli lättare att gå förbi. Hon var ju ändå en fena på gymnastik!

Fortsättning här

Idag (20/6-2022) har jag gjort något som nog är det svåraste jag gjort i mitt liv…

Jag har flyttat in Ylva på ett demensboende….

Hon fick diagnosen alzheimer för knappt 4 år sedan, och nu har det gått så långt att jag varken kan eller orkar att ta hand om henne hemma, och efter några månaders väntan, så blev det helt plötsligt en plats ledig och idag blev det flytt…

Men det är så brutalt, och overkligt, och det blir inte enklare av att titta tillbaka på bilder, där vi har haft så mycket kul och varit med om så mycket….men det är minnen, som jag har kvar, även om jag har dem mest för mig själv nu…

Men jag kände att jag behöver skriva, så en del som inte vet, får veta vart Ylva har tagit vägen, något som jag själv undrat lite de senaste åren – Ylva, vart tog du vägen?

Hon är inte borta än, vi kan fortfarande hitta på saker och skapa lite fler minnen framöver, men det blir inte av samma kaliber som de minnen som jag bär inom mig..

Dock har jag en god känsla för att hon är på ett bra ställe nu och får bästa möjliga hjälp, och är mycket tacksam för all stöttning på Solgläntan av T, S och M, samt alla besök från det suveräna stödteamet med K och N och vovven Yra. Ni har varit suveräna!

Och tack till Å, som stöttat och stått ut med mina mail och samtal…

Sedan finns det en del övrigt att önska kring samordningen hos kommunen. Jag vet ärligt inte hur många olika avdelningar och personer jag har haft kontakt med under åren för att få allt på plats…men det bortser jag från idag..

Man lär sig också att inte ta något för givet, att inte spara på livet utan vill man göra något, så gör det, för en vacker dag, så kan det vara för sent…

Fortsättning

Idag läser jag om en Socialdemokrat och en Moderat som på tvivelaktiga grunder får ersättning för boende, då de är skrivna på ort, mer än 5 mil från riksdagen..

Sossen, är ordf i Skatteutskottet och har en rimligt hög lön, men har skrivit sig i ett ruckel i Vänersborg, för att få ca 100,000kr extra/år för övernattningslägenhet. När uppdrag granskning avslöjar honom, så skriver han om sig på annan ort, inom några dagar och sedan avgår han självmant, då han ”inser” att förtroendet är skadat!! (Han är helt klart kvalificerad för att leda Skatteutskottet, med den slutledningsförmågan)

Moderaten då – ja, hon är skriven i Vetlanda hos sin bror och hans fru (!)..

Hennes pojkvän och dotter, däremot, är skrivna på Värmdö…och såklart vill de inte ha henne boendes där, när det kan säkra en bra semestertripp om året, på skattebetalarnas bekostnad!

Dessa är folkvalda och de skall styra Sverige och de skall vara ”Svenska folkets förebilder”. Det som förvånar mig är att så få ryter ifrån. det blir en notis i nyheterna, några dagar, sedan lägger det sig och så tuffar vi på igen tills nästa idiot blir avslöjad att sko sig på skattebetalarnas bekostnad.

Hon försvarar sig med att hon gjort ett misstag! Jag antar att man aktivt måste fylla i en blankett för att få ersättning, så det är nog ett väldigt aktivt misstag!

Dessutom så kan de ta traktamente för deras långväga besök i Stockholm, så bedrägeriet är större än så!

Politiker är våra förebilder och skall företräda landet och dess innevånare på bästa sätt och för landets bästa, precis som läraren är för sina elever och fotbollstränaren är för sina spelare!

Om fotbollstränaren snor barnens pengar som de skall ha till en fotbollsresa, eller läraren slår eleverna, eller lär dem dumheter, så blir du upprörd (hoppas jag) och kräver en förändring. Tränaren får sparken och får betala tillbaka och läraren får gå, och man ber någon ny att ta över.

Politiker är hela Sveriges förebilder och vi måste kräva mer av dem!

I kväll är det tydligen Earth Hour igen

Med de priser vi har på el idag ( det mesta är skatt) så har väl många en sådan timme nästan dagligen.
Inte för att rädda världen utan för att rädda sig egen eller företagets ekonomi.

Nu väntar många på ett Social (demokratiskt) bidrag för att dämpa bördan för den extremt höga elräkning många fick efter Decembers rekordhöga elpriser.

Tack Socialbidragsdemokraterna!

Ett par tusenlappar som går åt för att bekosta kostnaden för bränsle till bilen innan man får ett bidrag för att kunna betala nästa elräkning från nu i mars som verkar bli ännu högre!

Cirkulär ekonomi när den är som knasigast.

Vad blir nästa? Alla som röstar S i höst slipper betala avgiften för Publik media?

(Höll jag på att skriva Putinmedia)

Nä

Håll i dig nu, för här kommer 2 (+1) vilda ideer om hur man kan utveckla Finspång..

1. Lasarettsområdet

I många år har man vetat om att Lassarettet skall läggas ned och att man skulle bygga ett nytt vårdcentrum, och efter många års planerande så satte man igång och nu har vi haft det på plats ett tag…

Har man då planerat för området som blev kvar – det gamla lasarettsområdet?

Inte, man har inte ens påbörjat detaljplaneändringen som krävs för att kunna bygga bostäder eller äldreboenden, eller vad man nu tänkt sig – jag tror inte ens man tänkt färdigt där..

Jag har en idé:

Känner du till Hammarby sjöstad?

Tänk dig en strandära miljö, med en blandning av hyres och bostadsrätter med bryggor nere vid vattnet, med utrymme för cafe och restaurang, och båtplatser och badbryggor..bryggor som man kan promenera på och bara vara på.

Husen kan planeras så att vissa av dem har äldre boenden på nedre planen, men möjlighet att komma ut på en stor terass och bryggorna. På de övre våningarna kan finnas lägenheter och även någon affärslokal…kanske en frisör eller en enklare butik.

Man kan ha hyresbostäder som är byggda så att de lgh som frontar ut mot sjön har ett högre kvm-pris, för att subventionera mindre lägenheter på baksidan, så det finns möjligheter för dem som behöver en billigare lgh att kunna flytta in där. Ungdomar som skall få sin första lgh..

Bakom kan det finnas platser för villor och eller radhus

Möjligheterna är enorma

2. Vattnet vid Curt Nicolin / Bergska skolan

Här är framsidan av Finspång, hit skulle man kunna komma vattenvägen från Svärtinge, Norrköping och Skärblacka för att besöka Finspång.

Vad finns då här? Inte något alls mer än en försurad botten som ingen får peta i.

Tänk dig husbåtar!

Ovan är bara ett exempel, men man kan naturligtvis anlägga flytbryggor, som ankras i land, och från dessa skulle man kunna placera ut ett antal husbåtar som sitter ihop.

Jag tänker först på möjligheten för restauranger, och kafe/fik och glass på sommaren på taket av en av båtarna, och man skulle också kunna ha musik vissa kvällar, men det skulle också kunna vara ett antal husbåtar som människor bor i..

Det skulle kunna vara uthyrning av kanoter, SUP och ankring av båtar. Kristina skulle kunna ligga där för utflykter och kanske tom man skulle kunna ha en ribbåt, som kör turer och som transporterar folk till och från Norrköping.

Tänk dig att ta en tur till Norrköping för en fika eller lite mat och så åka hem igen lite senare…vad vet jag..
(Kan köpa att en ribbåt kanske sticker ut lite för mycket)

3. Aktivitet som lockar

Varför inte bygga sveriges högsta klättervägg, en vägg som lockar hit världens bästa klättrare att anta utmaningen att bestiga den ”norra” sidan av Mount Finspång? Som den nedan, som finns i Holland…

Nåja, vad vet jag…tänk om man kunde göra något som utmanar, och som sätter Finspång på en lite annan karta..

Vad tycker du – är jag helt galen, eller? Vad har du för idé?

Gör det själv eller var tyst!

Det får jag höra ibland och visst, ge mig en plats i regeringen så ska jag försöka göra det själv, men hur troligt är det?
Alla som vill förändra får ju inte plats där och då får vi försöka påverka dem som faktiskt är där. Genom folkets röst.

Dessutom, med en fru som är sjuk (det tar mycket kraft och tid bara det, med myndigheter och sjukvård) och ett heltidsjobb som jag älskar och brinner för så har jag tyvärr inte tid att ta hand om Sverige också.

Jag bryr mig dock och följer media, läser inlägg från politiker, budgetar, förklaringar och media från andra länder för att få intryck från så många håll som möjligt och det man märker är ju att alla vrider på sanningen eller ljuger lite grann.
Och absolut ingen erkänner att man haft fel utan man skyller på någon annan!

Alla lovar dock att nu, nu ska man ta tag i problemen på riktigt och vända på varenda sten. Jo, man tackar!

Så här är det:
Den största utgiften jag har är ”skatt” och på allt annat jag konsumerar så är det moms och på det jag sparar på ett ISK-konto dras det en schablonskatt. Och vet ni, på elräkningen är det moms på skatten!
Så större delen av det jag arbetar ihop går in till vår gemensamma välfärd.
En välfärd som brister inom samtliga områden just nu…

Jag är en finansiär av de beslut som de tar. Precis som du! Då har jag rätt att få tycka och jag önskar att fler får upp ögonen för det.

Men visst, allt jag drar in räcker inte ens till att avlöna en minister under 1 månad, så på så sätt, så kanske jag ska hålla käften.

Men Stefan Sauk säger det bäst: Skjut inte budbäraren!

Om välfärden fungerade som man skulle vilja…

Mina tankar kring vården med mitt 1,5 år med extraslag på hjärtat.

Allt började i april 2020 om jag minns det rätt, och i början fattade jag nog inte att det var extraslag som var problemet. Jag hade ont i halsen, inte så där som man har när man har ont i halsen av en förkylning utan en svidande känsla som ibland tom spred sig ut i hela bröstet, jag mådde dåligt av läget och så hade Corona slagit sina klor i Sverige och media bombarderade oss med den ena skräckhistorien efter den andra, och så plötsligt dog Adam Alsing!

Hans bortgång i Corona fick mig att bli rädd, han var ju inte äldre än mig, lite kraftigare och med diabetes och, visade det sig, hjärtproblem. Men det fick mig att bli rädd, och med en fru som fått diagnosen Alzhemer/Demens, så dök den upp – rädslan för att inte kunna ta hand om familjen. Skräcken för vad som skulle hända om jag drabbades av Corona och gick bort…

Sommaren kom och jag mådde dåligt, hjärtproblem blev värre och jag sov dåligt, känslan av hjärtklappning och paniken…svedan i halsen mm. Jag minns att vi var på en lite tripp till Göteborg och västkusten och att jag på hotellet, låg vaken, rädd, med känslan av att kroppen höll på att domna, och jag funderade på om jag skulle gå ned till receptionen och sitta där utfall något hände och jag tuppade av….

Första resan till akuten kom i juli, jag hade varit vaken flera timmar, vankat upp och ned, sittandes i soffan och kände att det går inte längre, jag ringde akut och bev hämtad av ambulans och körd in till akuten i Norrköping. Liggandes på en brits, kollade de ekg, tog prover och efter en timme, så förklarade de att det är inget fel på mig. Läkaren ställde lite frågor om stress och hur läget var och jag förklarade att jag har en sjuk fru, och i journalen kan jag senare läsa ordet ”gråtmild” och fick med mig hem att jag kanske skulle kontakta någon att prata med…

Under hösten fortsatte problemen och jag kunde bli precis matt, känna mig stel i nacken, och få känslan av att att tuppa av, i princip när som helst som när vi tog en promenad, och det fick mig att åka upp till jourmottagningen på vårdcentrum, där de återigen tog ett ekg, men efter att ha läst journalen så kom de tillbaka och sa – det är inget fel -du får gå hem, utan någon mer förklaring, och jag sa, att jag klarar inte av att ha det så här, kan jag åtminstone få prata med läkaren? Som kom in, och jag kände att jag mest tog hennes tid. Jag förklarade att jag inte orkar med att ha det så här och att jag inte ens klarar av att gå ut i skogen längre av rädsla för att något skall hända. Hon sa kort att dubbelslag är vanligt och att jag inte hade dött ännu…

Februari – är uppe, kan inte sova, sitter i soffan men känner bara att det är inte bra, det kryper i ansiktet, domningar och matthet, lite andnöd, känslan av att jag håller på att svimma eller tuppa av, så jag ringer och ambulansen kommer efter ca 30 min…de kollar ekg (efter en hel del problem med uppkopplingen -vi har dåliga ambulanser i Finspång) men till slut, så kollar de av, får lugnande besked att det är bara vanliga extraslag som inte är farliga ,men obehagliga och att man inte kan göra något ytterligare på akuten, så jag väljer att gå in igen…dock något lugnare av att fått hjärtat kollat.

Får kallelse till 24 timmars EKG som sker i mars, och efter det, som visar på en del VES, eller extraslag, så beslutar man sig för att göra ett ultraljud, och ev ett arbets-ekg..

Får en kallelse till ultraljudsundersökning..men det visar sig att det kommer att dröja ca 7 månader innan det blir gjort. – i mitten på oktober.

Våren går, och sommaren, där jag har detta mer eller mindre och har vissa veckor där jag inte sover en hel natt, men någon vecka däremellan som jag kan sova riktigt bra, men jag mår egentligen inte riktigt bra och undviker att göra saker, åker inte gärna bort för att jag rätt som det är får denna hjärtklappning och obehaget….

Under tiden jag går och väntar på ultraljudet, så hinner man med ett arbetsekg också, och det är i september, och det är väl först här som en läkare jag prata med verkligen övertygar mig om att dessa extraslag är helt ofarliga och inget man dör av…och jag kan faktiskt slappna av och inte bli skrämd av dem när de kommer…jag börjar kunna tänka bor dem och jag sover äntligen bättre på nätterna – flera nätter i rad….galet skönt

Ultraljudet har jag precis gjort och inte fått resultatet av ännu…

Så, tillbaka till mitt drömscenario – hur skulle det ha gått till?

Första besöket på akuten skulle ha tagits lite mer på allvar och det skulle ha bokats in en uppföljning med läkare någon vecka efteråt – man skulle ha bokat ett arbetsekg och genomfört ett ultraljud inom en månad, helst 14 dagar och detta skulle sedan ha resulterat i en ny uppföljning med en ”pedagogisk” läkare ( läs psykolog ) – allt detta inom max 1-2 månader…men gärna inom 1 månads tid.

Då hade jag varit där jag är idag redan i september 2020, istället för november 2021. Jag hade fått en grundlig genomgång, samt fått samtalat med en läkare som på allvar berättade och förklarade hur det är och hur man kan ”tänka bort” detta problem, genom att först att det inte är farligt – bara det gör ju att besvären lägger sig och minskar!

Om vi haft en välfärd som fungerade exemplarisk, så hade jag för länge sedan kunnat slappna av och kunnat återgå till en mer normal vardag. Det hade inte kostat mer än det har gjort idag, för jag har ju gjort detta, bara att det skett under nästan 1,5 års tid, och att jag fått jaga, ringa och bett om att få den hjälpen, för att jag under länga perioder mått otroligt dåligt…

Idag mår jag ju bättre, även om jag fortfarande känner av det, men med kunskapen jag har idag, så kan jag stänga av det, jag kan tänka bort det och jag är inte så rädd för att gå ut i skogen och känna rädsla för att plötsligt få hjärtproblem och kanske tuppa av och ingen kan hjälpa mig…

Vem vet, snart kanske jag är helt av med problemet….

En lite koll bara – om du hittat hit och läst, kan du inte bara lämna ett Y som kommentar, så skulle jag bli glad. Jag skriver egentligen detta mest för min egen del och inte för att sprida, men, kanske hittar du hit av någon anledning och jag skulle bli glad för ett positivt Y……

Tack

Förlåt….

Jag får ibland höra att jag delar för mycket på FB, av både högt och lågt och jag försökte vid något tillfälle att sluta dela, för ärligt – vad gör det för skillnad, tänkte jag och låt triggertummen vila och försökte att inte heller läsa så mycket nyhetsinslag..

Det gick sisådär, och när jag läste om något som jag inte gillade, en ny skjutning, eller ett nytt våldsbrott, en ny ”skarp” ide om hur MP skulle öka skatten för oss vanliga människor i sin iver att försöka rädda världen, så kunde jag inte….det gick bara inte att låta bli….

Jag klickade på dela och skickade ut det i etern, rätt ut på Fb

Engagerad dig istället för att bara dela en massa högt och lågt – fick jag höra…

Och visst, en vacker dag kanske jag gör det, engagerar mig…jag har svårt för att inte göra det, och att säga nej när någon frågar mig om jag vill engagera mig ideellt.

För det har jag gjort i stort sätt hela mitt liv, på ett eller annat sätt, från att vara klassförälder, till fotbollsfarsa, med kioskansvar, till styrelsearbeten i klubbar och föreningar, till att vara ordförande i Företagarna Finspång och Övermästare i Odd Fellow…och det har gett mig så otroligt mycket glädje genom åren, samtidigt som man alltid varit lite frustrerad över att det är allt för få som också engagerar sig. Det är alltid brist på folk och det ör alltid samma människor som ställer upp, och sällan är det dem som gnäller om något inte fungerar…det är oftast dem som sitter vid sidan om och inte gör något.

Men, att läsa och ta in vad som händer i landet och bland de olika partierna, och försöka se vad som händer, att aktivt försöka förstå, ta in och försöka analysera vad som sker och hur det kommer att bli – det är för mig att engagera mig….bara inte offentligt, eller i en aktiv politisk roll, eller i någon förening…

Att jag sedan delar det jag inte gillar – det är ju bara för att jag engagerar mig och vill att fler skall förstå, vad det är som händer eller vad det är jag tycker är fel…

Jag ser ett Sverige som håller på att gå allvarligt sönder, och det behöver man inte vara speciellt begåvad för att förstå…tom med jag utan högskola, universitet eller andra högre studier kan sortera informationen och förstå att det som lett fram till läget som vi har idag, inte kommer att gå över på många många år, utan att vi tar till mycket drastiska åtgärder…åtgärder som inget parti vill eller klarar av idag…

Så – mitt engagemang är att dela, dela och åter dela, galenskaper som sker och som absolut inte tar Sverige framåt…

Det är vad jag kommer att dela med mig av idag…dela gärna det du med!