…ja, vad skall man säga om 2022…
2022 präglades trots allt en hell del av pandemi under våren även om man lättade upp och till slut tog bort restriktionerna.
För mig så började året med att acceptera att jag tvingats att ansöka om ett boende för Ylva, då jag kände att jag inte längre klarade av att ta hand om henne, med sin alzheimer. Hon var på dagverksamhet som under våren utökades till varje dag, och så hade vi stödteamet här ett par förmiddagar, då jag. var på jobbet. Jag har nästan glömt hur jobbigt det var varje morgon att lämna Ylva för att åka till jobbet.
I februari drog sedan kriget igång i Ukraina och det är fortsatt igång, och man hoppas ju att det snart är över, men man fasar ju samtidigt över vart det kan ta vägen…
Vårens lilla projekt blev en Cab – en MG som skulle bli ett alternativ för att åka på semester, då jag insåg att det inte skulle vara möjligt. En enkel, men rolig bil att göra små utflykter med…och det blev några stycken.
Midsommar kom och i samband med detta, så fick Ylva till slut en plats på sitt boende, och flyttade in och samtidigt som det var nödvändigt för att inte jag själv skulle gå under, så var det det jobbigaste jag varit med om…och är fortfarande. Det sista vi gjorde hemma, var att fira våra födelsedagar.
Elsa jobbar på som tidigare och bor ju i Norrköping med Ludde, och har ett härligt liv och Samuel tog ett beslut att börja plugga och i augusti så flyttade vi upp honom till Sundsvall, där han skall bli journalist. Så här 6 månader senare, så känner han att det var rätt beslut och han trivs både med utbildningen och staden. Sundsvall är helt klart en stad som man måste besöka lite mer, det verkar vara fint där.
Hösten – ja, det var en transportsträcka, och det är tur man har ett arbete som är roligt och fyller upp dagarna, så timmarna går hyfsat snabbt…
Det som var en ljuspunkt var dock att alla fönster blev bytta, och entren med balkong byggdes om. Ett större jobb som blivit försenat pga att jag blev tvungen att bli god man åt Ylva, och det drog ut på tiden…det är inte enkelt att få ta hand om ens frus ekonomi…som vi haft gemensam i över 25 år… =)
Sedan rensade vi lite träd bakom huset och tog ned ca 25 tallar och granar, för att få lite luftigare, men ffa för att bli av med kottar, barr och en massa skräp som de drar med sig…målet är att anlägga en ängsmark bakom huset framöver…
Året avslutades med att vi omfördelade ett antal golfar. Jag hittade en ny , Elsa tog över den röda ”hazardfaran”, och vi sålde DGR…
Så, vad sa vi om året 2022…
……..det är väl ändå ett år…att minnas, för man minns väl både bra och dåliga upplevelser, men årsboken med bilder, kommer nog att bli tunnare än vanligt!
Måtte 2023 bli ett år som blir lite mer normalt, med fred igen i Ukraina, början på återuppbyggnad av energisystem som fungerar, en stärkt rättsstat med inlåsta kriminella och minskade skjutningar och sprängningar, med fokus på att stärka Sverige och vår välfärd, där det mesta fungerar på nåder idag, för att ”fotfolket” springer lite extra…och att man får ha hälsan. För faktum är, har man inte hälsan med sig, så är det inte mycket annat som spelar roll..
2022 är dött…länge leve 2023!