Två sorters bedrägerier som är särskilt vanliga är annons- och katalogbedrägerier och så kallade nigeriabrev. Annonsskojare är en plåga för många företag. Deras affärsidé är att lura företag att betala för annonser som de inte vill ha.

Annons -och katalogskojare

Bedragarna använder många tricks, men det finns två huvudvarianter.

  • Bedragarna skickar över vilseledande material i hopp om att du som företagare ska betala ett belopp eller skriva på en beställning
  • Bedragarna påstår att företagaren har beställt något utan att det har skett

Beräkningar baserade på polisutredningar visar att annonsbedrägeri/annonsskojare och andra oseriösa företag omsätter 500-800 miljoner kronor om året!

Metoder för bedrägeri

  • En blankett som ser ut som en faktura skickas ut. Någonstans går det att läsa att det rör sig om ett erbjudande eller liknande.
  • Du får ett erbjudande om annonsering i en produkt – katalog eller liknande – som aldrig ges ut. Eller i varje fall i en väsentligt mindre omfattning än företaget påstår.
  • Du får ett erbjudande utformat som ett korrektur. Vid första anblicken ser det ut att vara ett erbjudande om en kostnadsfri annonsering, vilket det i själva verket inte är. Oftast framgår de riktiga förutsättningarna av mycket finstilta texter.
  • En “journalist” hör av sig och ger dig ett erbjudande om att medverka i en kostnadsfri intervju. Först i efterhand visar det sig att artikeln verkligen ska publiceras krävs att man annonserar i publikationen mot en viss avgift!

Företagarnas lista är inte uttömmande utan bara en liten uppräkning av de vanligaste metoderna för bedrägerier mot företagare. Uppfinningsrikedomen i “branschen” verkar i det närmaste gränslös.

Var uppmärksam

Precis som alla andra verksamheter har annonsskojarna sina “högsäsonger”. Det är framförallt i semestertider och vid årsskiften som skojarna jobbar för högtryck. När ordinarie personal har semester är det ju lätt hänt att vikarien råkar betala en bluffaktura.

Det är med andra ord viktigt att ha bra betalningsrutiner på företaget. Tydliga riktlinjer om vilka fakturor som finns i verksamheten kan också ge en vikarie chansen att “rensa ut” underliga och ovanliga fakturor.

Om du har råkat skriva under ett erbjudande, kontrollera att avtalet inte är ett löpande. Om så är fallet, säg upp avtalet och begär en skriftlig bekräftelse på att uppsägning har gjorts.

Varningslista

Annonsskojarna byter ofta namn. Det räcker inte med att hålla kolla mot en statisk lista. Lär dig hantera företag som använder falska marknadföringsmetoder och bondfångeri.

Betalningsskyldighet

“Vad gör jag som företagare när jag fått en faktura på något jag ej beställt?”

För att du ska vara betalningsskyldig krävs det att du har gjort en beställning. Har du inte gjort någon beställning har du inte heller någon skyldighet att betala.

Har du – trots att inget beställts – ändå fått en faktura bör den omedelbart bestridas. Det gör du enklast genom att dra ett streck över fakturan, skriva bestrides med stora bokstäver och skickar tillbaka den till avsändaren. Skriv aldrig under med din namnteckning.

Om du skrivit under ett erbjudande om exempelvis annonsering och returnerat detta till avsändaren är du i princip bunden av din underskrift och skyldig att betala den faktura företaget skickar ut.

Inkasso och Kronofogden

I många fall räcker det inte med att bestrida en bluffaktura. Bedragarna ger sig inte så lätt! Kanske lämnas ärendet vidare till ett inkassoföretag eller Kronofogdemyndigheten. Många företagare blir oroliga och betalar hellre än hamnar “i något register”. Där ligger det största problemet.

Det är viktigt att känna till att en inkassobyrå/Kronofogdemyndigheten bara kan agera på en fordran som inte har bestritts. Därför är det viktigt att du, när du får ett brev från Inkasso eller Kronofogden, bestrider det. Bedragaren måste då vända sig till tingsrätten som får pröva om du har en betalningsskyldighet eller inte. Det är väldigt sällsynt att en bedragare vågar driva ett ärende vidare till tingsrätten, men det förekommer.

Kreditupplysning

Om du råkar ut för en grundlös ansökan kan du be Kronofogdemyndigheten att informera om vilka kreditupplysningsföretag de lämnat uppgifter om ditt företag till. Därefter kan du kontakta kreditupplysningsföretagen och be dem ta bort uppgiften om ansökan om betalningsföreläggande ur sina register, eftersom uppgiften är missvisande.

Orginalartikel här

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *